Thinksmall

Verktyg ‹ Thinksmall — WordPress. www.di.se

Ordet ”medietränad” känns tämligen uttjatat i dagens läge. Snart sagt varenda kotte på varenda kommunal, statlig eller privat organisation med lite dignitet har väl genomgått en duvning i ”Såhär hanterar du frågvisa journalister”.  Före detta reportrar av olika slag som gått över till ”andra sidan” och generöst delar med sig av tips och trix i sina nya roller som PR-konsulter. Inget ont i detta – tvärtom. Dessa medierävar besitter en massa kompetens som  har kommit näringslivet till nytta när det gäller konsten att kommunicera så folk begriper. Men i min värld trodde jag att vid det här laget hade de flesta personer i ledande funktioner blivit så slipade i presshantering att intervjuer snarare riskerar att bli inplastade reklaminslag i vars och ens personliga varumärkesutveckling. Men jag trodde fel. Möjligen har Helena Nyhus, socialdemokratiskt kommunalråd gått halva kursen att döma av uttalandet om att det gick bra att dribbla bort de flesta medier utan just Uppdrag Granskning. I övrigt gjorde hon och de kommunala tjänstemännen på såval Familjebostäder som på Idrotts- och föreningsförvaltningen alla kardinalfel man kan göra i fråga om mediehantering. Göra sig oanträffbar (vd:n på Familjebostäder), utfästa intervjuförbud (ja vem var det egentligen?), och prata off-the-record med just Janne Josefsson av alla människor (Helena Nyhus). 

Idag läser jag en artikel i Göteborgsposten om en helt annan historia men på samma tema. Arrangörerna till utställningen And there was light vill vill mörka hur många besökare man har haft eller hur långt tidigare utfästa världsturné kommit i planeringen. Ett agerande som skapar bad-will kring arrangemanget eftersom varje läsare per automatik drar slutsatsen att det är något skumt med hela grejen. En trängd VD som genom att svara lätt arrogant på reporterns frågor förstärker intrycket av att utställningen varit en flopp. Kanske inte med sanningen överensstämmande men likafullt resultatet. Så var är ni alla hugade pr-människor – plocka fram orderblocket, tipslistorna och filmkameran; här behövs medieträning.

Hade möte med ett par västsvenska kommunalråd idag. Mötet var trevligt, initierat av dem. På orten i fråga fanns ett önskemål om 6000 ytterligare sysselsättningstillfällen. Det var när ett av kommunalråden påpekade att han gärna ville ha lite ”riktiga” företag till orten som jag kände att diskussionen spårade ur lite. Med riktiga företag menades sådana som tillverkade. ”Vi kan ju inte bara ha sådana som tvättar skjortor” som kommunalrådet uttryckte det.  Han trodde dessutom inte på LOV (lagen om valfrihet) – det skulle inte ge några nya jobb och framförallt inte några ytterligare ”riktiga företag”.  Vet inte om det hjälpte att vi kunde berätta att den offentliga sektorn inte producerar nya jobb och inte har gjort sedan början av 90-talet. Eller att de är de mindre företagen som står för jobbtillväxten och inte minst i tjänstesektorn.

Man kan bara konstatera att attityder tar lång tid att förändra – särskilt om det växer mossa på dem.

Avslutade idag vårt pilotprojekt med kommungranskning i Alingsås med pressträff. Kommunen har varit bra på att lägga ut barnomsorg och affärsverksamhet (el, värme, vatten, kommunikationer mm) på privata aktörer. Värre är det med området infrastruktur och skydd. Här finns jungfrumark att gå vidare på; det handlar om t ex vård av park och allmänytor, parkering, miljöskydd, väghållning, snöröjning mm. Ypperligt att lägga ut på mindre företag, med ökad konkurrens och därmed sparade skattekronor. Våra granskningar (hittills har vi analyserat ett 15-tal kommuner i landet) indikerar ett samband mellan låg andel privata aktörer i den offentliga verksamheten och hög kommunalskatt. Det är ett intressant samband som vi ska titta vidare på för att säkrare kunna belägga.

Göteborg har hittills inte utmärkt sig som en stad som gått i bräschen för att lägga ut offentlig verksamhet på privata företag. Men det börjar hända saker. Den tuffare konkurrenslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari innebär att varje kommun nu måste inventera sin egen verksamhet för att säkerställa att man inte konkurrerar ut sina egna företag. En sådan översyn sker med all sannolikhet även i Göteborg. Men en stor fråga för mig är varför Göteborg inte inför LOV – dvs lagen om valfrihet i kommunalt regisserad verksamhet såsom hemtjänst, kommunal sjukvård, rehabtjänster (kolla gärna in listan på vad LOV omfattar http://www.kkv.se/t/Page____4296.aspx). I Göteborg verkar detta vara en icke-fråga, enligt Tillväxtverket har staden inte några planer på att införa LOV och det finns inte ens någon koordinerande person utsedd. Det är frivilligt för kommunerna i landet att införa detta. Men om man menar allvar med att satsa på de små och medelstora företagen som framtidens arbetsgivare, och framförallt ser det som givet att individen själv ska få välja till vem eller vilka man vill vända sig för att nyttja de tjänster man behöver som vårdtagare, då är det självskrivet. Varför ska kommuninnevånarna  i Göteborg förvägras denna valfrihet?

Det är ingen nyhet att 99 procent av det svenska näringslivet består av företag som är små. Under 50 anställda. Trots det får jag ofta förvånade reaktioner när detta tas upp. Folk i allmänhet vet inte om att så är fallet. Genom media och den allmänna debatten framstår Sverige som ett land av H&M, Investor, Volvo och Atlas Copco. Ingen ifrågasätter att dessa är viktiga men det är också en känt faktum att inget av de svenska storbolagen är startade efter 1970. Ändå lever vi i ett land så präglat av storbolagstänk och löntagarpolitik. När kommer en ordentlig småföretagarpolitik? Den som verkligen handlar om åtgärder som gynnar den lille entreprenören?? Den kom knappast med alliansregeringen och av allt att döma kommer den inte med den rödgröna röran heller. MP svek igår sitt ställningstagande om förmögenhetsskatten som enligt dessa ska tillbaka (om än i något uppdaterad version). Den påverkar i högsta grad företagaren t ex i generationsskiftesfasen. I många fall ett helt livs slit (många år utan ordentlig lön) har kanske i sluttampen lett till ett stabilt företag som erbjuder jobb åt andra och skatteintäker åt staten. Det ev kapital som genererats ska med de rödgröna då straffbeskattas!! Pengar är sällan hela drivkraften för en företagare, men ett företagande kan inte drivas som en social inrättning. Det  måste finnas en morot för det slit och de risker man tar som entpreprenör. Annars är det inte värt det. Återinförande av förmögenhetsskatten är ett steg tillbaka på vägen mot ett entpreprenörssverige.

Inför riksdagsvalet har vi låtit producera små färgglada knappar med budskap som man kan sätta på bröstfickan. På en av knapparna står det ”Hej näringsministern. Svenska småföretag söker dig.”?  Den knappen fick lite extra betydelse igår när  Maud Olofsson skulle möta Maria Wetterstrand i Företagarnas Valbar i Göteborg. I sista stund fick Maud O ställa in sitt deltagande då en blödande flygbransch pockade på ett krispaket från regeringen. Istället ryckte centerns partisektreterare Anders Flanking in som ersättare. Cirka 150 företagare och andra dök upp för att lyssna till debatten som fick en humorisktisk krydda via moderator Jan Bylund. Frågor som dök upp var  bl a de 10 000 regler som omgärdar det lilla företaget. ”Kan ni alla dem?” frågade företagaren Gunilla Almgren retoriskt. Hon deltog i den panel som förberett ett batteri av frågor inför debatten.  Nä det är inte många småföretagare som har möjlighet att hålla ordning på regelboken och samtidigt driva sitt företag optimalt. Trots att regeringen lovade en minskning av företagens administrativa kostnader med 25 procent vid sitt inträde 2006, har man bara lyckats uppnå 4 procent av dessa i nuläget.  Frågan är om Maria W och hennes allianskompisar skulle lyckas bättre. Klart är iallafall att Maria vinner popularitetspoäng även i småföretagarled. Fredrik Jerlov, grundare och delägare till reklambyrån Jerlov Kommunikation, uttryckte en oro för att en röst på mp också är en röst på vänstern. En fråga om miljöpartiet har svårt att ducka för även om de vill positionera sig till höger om sossarna. Baddräktskungen Panos deltog också i panelen och undrade bland annat vad de två partierna vill göra för att underlätta för de som vill starta nytt. ”Statens stöd är otydligt och spritt på en massa aktörer. Kan man inte förenkla det så att de som behöver hjälp hittar rätt?” undrade Panos.  Anders Flanking menade att de nystartsbutiker som numera finns i Göteborg kan vara ett gångbart koncept.

Vårt budskap gick nog fram iallafall även om näringsminstern lyste med sin frånvaro. Eller som det står på en annan knapp ”Hej politiker! Vill du ha fler jobb? Tag Företagarlinjen”.

Imorgon hettar det till. För första gången inför riksdagsvalet 2010 möts Maria Wetterstrand och Maud Olofsson i debatt hos oss. Nästan 160 företagare (och andra) samlas på Valands nattklubb för att krypa under skinnet lite på två av våra mest namnkunniga politiker.

Både (c) och (mp) utger sig för att värna om småföretagen. Jodå, hjärtat finns nog hos båda partierna. Men när verkligheten knackar på dörren finns det frågor man vill ställa.  Till Maud skulle jag självklart vilja ställa frågan om regeringens löfte att minska regelbördanoch företagens administrativa kostnader med 25 procent. Det bidde lite tummetott här – hittills har man uppnått 4 procent.  Och hur är det med kommunikationen med Anders Borg? Är det möjligen hans klirrande örondekoration som gör att näringsminsterns budskap inte når fram? Hörde han fel och sänkt arbetsgivareavgift blev istället sänkt bolagsskatt? Vad Littorin kan skylla på vet jag inte, han ser ut att vara helt ren om öronen. Men när Maud ropar om förändringar i LAS, nä då vill arbetsmarknads-ministern inte höra på.

Och till Maria har jag helt enkelt en rak fråga; hur i allsindar ska du kunna regera ihop med de andra rödgröna partierna och få med dem på småföretagartåget? För att inte tala om fackföreningsrörelsen som verkar cementerad i 1930-talets arbetsrätt. Visst är det bra att Maria har förstått att regelverk och förutsättningar borde vara annorlunda för de minsta bolagen. Men ändan är inte med på vagnen så att säga! Maria och hennes parti förordar friåret. Visst tycker jag och många med mig att det vore toppen att få vara ledig i ett års tid. (Kanske skulle jag äntligen få tid att rensa förrådet??). Men frågan är om staten ska finansiera människors friår? Och är det verkligen så att vi har råd att jobba mindre, ta mer ledigt, med höjda bidrag (föräldrapenning mm) och samtidigt kan klara av att ta hand om den tillväxt vi behöver för att leverera vård, skola och omsorg till de som verkligen behöver? Jag ger hellre min mamma en värdig ålderdom än kräver att staten ska finansiera mitt garageröj!

Avslutade dagen igår med ett besök på Women in progress och deras matchningsevent för företagare och potentiella styrelseledamöter. Mötet inleddes med en presentation av dessa ledamöter och jag slogs av vilken fantastisk kunskapsbank kvinnor står för. Trots att de kanske inte är lika namnkunniga eller ”synliga” som många av sina manliga kolleger. Här finns en guldgruva att ösa ur – ett fullsortiment av know-how inom marknadsföring, försäljning, varumärkesarbete, innovationer och logistik. Påfallande många sa sig kunna bidra med struktur eller ”ordning och reda”. Inte minst viktigt för ett litet nystartat bolag till exempel. Erfarenheten saknades inte heller; både från stora bolag, styrelsearbete, egna företag och rejäla förändringsprocesser inom div organisationer. Det enda som möjligen saknades var IT-delen. Var finns ni kvinnor med djupare kunskaper inom itprocesser och verksamhetsutveckling, it-juridik, processarkitektur, mobila applikationer och alla fantastiska grejer som de håller på med i den branschen. Ni finns och behövs i styrelsevärlden!

Gårdagen inleddes med ett möte med riksdagspolitiker hos företagaren Ali. Han är kardiolog, ursprungligen från Iran och numer framgångsrik vårdentreprenör. Vad får en framgångsrik hjärtläkare att lämna högsätet på Sahlgrenska (forsatt bäst i landet på hjärtoperationer) och dra igång en vårdcentral? Ja, en liten djäkel någonstans inom honom som utmanade antagligen. Framgången har kommit för att som han, som han säger själv, aldrig har kompromissat med kvalitet. ”Vården kan aldrig jämföras med affärsverkssamhet – det är en samhällsangelägenhet. Den måste få kosta pengar eftersom varje människas behov är lika mycket värd.” Men Sverige lider av eskalerande vårdkostnader parallellt med färre vårdplatser. Logistik är nyckelordet menar Ali och ger fler exmepel på hur privata vårdentreprenörer bidrar till en minskad ledtid. Mer nöjd patient och sparade kostnader för samhället såklart.

Det borde inte vara fult att tjäna pengar på att folk är sjuka om det görs på rätt sätt säger Ali och gör en jämförelse med livsmedelsindustrin. ”Det är ju ok att tjäna pengar på att människor är hungriga!”

”Är du klokare nu, har du fått svar på dina frågor? ” undrade reportern på Skaraborgsläns Allehanda. Han ställde frågan till vd Arne Cederqvist på CEJN AB i Skövde idag när vi hade ett möte med tre riksdagsmän/kvinnor. Både alliansen och de rödgröna var representerade. ”Nja snarare förstår jag att jag inte kommer att få några svar under min livstid.” Och det är väl så det är, det är svårt att ge raka och snabba besked inom politiken. Vi lever i snabbmakaronernas tid – omedelbart resultat är att föredra. Allt som tar mer än fem minuter tär på tålamodet, allt som inte ger resultat idag är inte värt att satsa på. Hur kan då demokrati och politik vara intressant? Är det meningsfullt att kämpa för något som kanske inte kommer att bli verklighet förrän om tjugo-trettio år? Säkert en av de viktigaste anledningarna till att relativt få ungdomar engagerar sig i politiska partier.

Infrastruktur är just ett sådant område där det långsiktiga perspektivet härskar. Tyvärr verkar Skaraborgarna få vänta på en fullt utbyggd E20 till fyrfältsväg. Visst är det bra med satsningar i och runt Göteborg för att lösa upp viktiga flaskhalsar i trafiken. Men för Skaraborgs del gäller att ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Och den svagaste länken är just nu sträckan norr om Alingsås. För att göra verklighet av en gemensam arbetsmarknad och dra nytta av omlandets marknader och leverantörer är hela E20 viktigt.

Andra frågor som vi pratade om idag var euron. Budskapet från CEJN var att även om bolaget gjort vinst på kronans svaga ställning under det senaste året, skulle man gärna se Sveriges inträde i euron. ”Valutsväningarna ställer till det. Att minimera risk är a och o i affärsvärlden, därför behöver vi gå med i valutasamarbetet” säger Arne Cederqvist.

Hade ett utbildningsseminarium igår där 25 företagare lärde sig mer om arbetsrätt, intervjuteknik och olika typer av anställningsmöjligheter, lönebidrag etc. Förhoppningsvis gick de hem lite stärkta i sina ambitioner att växa med fler medarbetare.

De flesta analytiker är nämligen överens om att det är i de små företagen som de nya jobben ska komma. Men att gå från att vara ensamföretagare till att anställa sin första medarbetare är ett stort steg och föranleder många gånger rätt mycket tankar och funderingar. Går kalkylen ihop, har jag råd, vad händer om jag får in fel person, vad händer om det inte funkar? Och så vidare. Ett mindre företag med låt säga fem anställda är extremt beroende av sin personal. Om en person blir sjuk eller av någon anledning inte fungerar, är det 20 procent av företaget som inte funkar. Översätt det till Volvo, så skulle det kanske handla om 2000 personer som är ur funktion. Det hade säkert föranlett ganska stora rubriker i tidningarna.

Ibland kallar man småföretagen för arbetsmarknadens sega gubbar. Det tar lång tid innan man tar steget att anställa men å andra sidan också lång tid innan man gör sig av med folk. Lite för lång tid ibland, det hinner gå överstyr…

Revisionspliktens slopande verkar nu bli verklighet efter att Maud Olofsson presenterade regeringens förslag igår. Vi tackar givetvis för det, men inser också att förslaget tyvärr inte är helt genomtänkt. Regeringens förslag innebär förenkling med ena handen och lite mer krångel med den andra. Företag som väljer bort revisionen får ökade krav på uppgiftslämnande och måste också skriva in det i bolagsordningen.

Nu tar jag helgen, ska sätta mig i en solstol på altanen och hoppas att vårsolen hittar mig!